örnen har landat
Tio timmar i bil genom Sverige. I Härnösand frågar Pipen var vi är och jag säger "Here sneezed duck" lite lagom tokrolig. Han tänker en stund...
- Ankeborg?
Självklart packade jag ner solen i resväskan så vi hade strålande sol över midsommarhelgen. Frågesport & femkamp stod på schemat som sig bör, och det är inte alla som spelar "pungboll" på midsommar? En nylonstrumpbyxa, med en potatis i ena benet, knyts runt midjan och sen gäller det att "sparka" en boll framför sig genom att svinga...eh..jucka...denna nylonpung mellan benen. Oerhört kul.
Pipen tycker det är himla roligt att härma norrlänningar genom att imitera Lennart Jähkel, och tycker även att "bjärven" är jätteskojig att prata om och undra retsamt om vi har här uppe. Midsommardagen åker han iväg och fiskar i en liten jävla å i mitten av ingenstans, ringer en timme senare med darrande röst och berättar att han stått öga mot öga med en järv. Det blev inte mer fiskande för honom den helgen och förhoppningsvis slipper jag tjatet om "bjääärven" efter detta. Hah.
Ikväll är det drakbåtsrodd, kanske ska jag ta en öl och se Markoolio på festivalen i helgen. På söndag är det greyhoundracing (funderar på om jag vågar se på det utan att skrika högt i varje kurva och falla i panisk gråt om nån hund snubblar), vi ska hälsa på Disney, vänner, farmor, samt kuken på torget och Pipen har lovat att vi ska vara kvar i Schtaan en vecka till.
- Ankeborg?
Självklart packade jag ner solen i resväskan så vi hade strålande sol över midsommarhelgen. Frågesport & femkamp stod på schemat som sig bör, och det är inte alla som spelar "pungboll" på midsommar? En nylonstrumpbyxa, med en potatis i ena benet, knyts runt midjan och sen gäller det att "sparka" en boll framför sig genom att svinga...eh..jucka...denna nylonpung mellan benen. Oerhört kul.
Pipen tycker det är himla roligt att härma norrlänningar genom att imitera Lennart Jähkel, och tycker även att "bjärven" är jätteskojig att prata om och undra retsamt om vi har här uppe. Midsommardagen åker han iväg och fiskar i en liten jävla å i mitten av ingenstans, ringer en timme senare med darrande röst och berättar att han stått öga mot öga med en järv. Det blev inte mer fiskande för honom den helgen och förhoppningsvis slipper jag tjatet om "bjääärven" efter detta. Hah.
Ikväll är det drakbåtsrodd, kanske ska jag ta en öl och se Markoolio på festivalen i helgen. På söndag är det greyhoundracing (funderar på om jag vågar se på det utan att skrika högt i varje kurva och falla i panisk gråt om nån hund snubblar), vi ska hälsa på Disney, vänner, farmor, samt kuken på torget och Pipen har lovat att vi ska vara kvar i Schtaan en vecka till.
tyvärr
Gubbtjyven har inte gjort väsen av sig efter min näve i bordet.
(Mest troligt förstod han inte ett enda ord av min lapp, men iallafall.)
Idag hojtade en kille åt mig på MSN. Han jobbar som fotograf på Moore och vi har talats vid för ett par år sen (då jag fortfarande var ung och vacker). Han slängde ut frågan idag om jag är singel, de sökte tjejer till ett singelspecial i tidningen, men han hade vaga minnen om att jag träffade en kille?
"Shelob säger:
Ja tyvärr är jag fortfarande ihop med ynglingen..."
Tyvärr?! Säger man så för att få puta med sin a-kupa på bild? Tur Pipen inte hörde mig.
Men nej, jag är inte riktigt i utvikningsformat just nu och mamma har sett tillräckligt.
Imorgon åker vi 100 mil norrut, för en minisemester hemåt i 2 veckor. Firar midsommar på samma sätt som förra året, med undantaget att Disney inte är med i år. Men henne ska vi hälsa på efter helgen, klappa på stenen och plocka lite nya kottar. Mitt arma hjärta.
Nu hade jag tänkt skriva något dumt om den största geting jag sett i historien som flög in i vardagsrummet där jag satt så jag fick rycka åt mig laptopen och springa till säkert förvar i sovrummet, men så får jag höra att nån desperat sjuk jävel har skjutit ihjäl en polis inne i stan så jag har inte så mycket mer att skriva idag. Det är en sjuk värld vi lever i och jag förstår inte vad som tagit åt mänskligheten...
/S.
(Mest troligt förstod han inte ett enda ord av min lapp, men iallafall.)
Idag hojtade en kille åt mig på MSN. Han jobbar som fotograf på Moore och vi har talats vid för ett par år sen (då jag fortfarande var ung och vacker). Han slängde ut frågan idag om jag är singel, de sökte tjejer till ett singelspecial i tidningen, men han hade vaga minnen om att jag träffade en kille?
"Shelob säger:
Ja tyvärr är jag fortfarande ihop med ynglingen..."
Tyvärr?! Säger man så för att få puta med sin a-kupa på bild? Tur Pipen inte hörde mig.
Men nej, jag är inte riktigt i utvikningsformat just nu och mamma har sett tillräckligt.
Imorgon åker vi 100 mil norrut, för en minisemester hemåt i 2 veckor. Firar midsommar på samma sätt som förra året, med undantaget att Disney inte är med i år. Men henne ska vi hälsa på efter helgen, klappa på stenen och plocka lite nya kottar. Mitt arma hjärta.
Nu hade jag tänkt skriva något dumt om den största geting jag sett i historien som flög in i vardagsrummet där jag satt så jag fick rycka åt mig laptopen och springa till säkert förvar i sovrummet, men så får jag höra att nån desperat sjuk jävel har skjutit ihjäl en polis inne i stan så jag har inte så mycket mer att skriva idag. Det är en sjuk värld vi lever i och jag förstår inte vad som tagit åt mänskligheten...
/S.
shelob vs gubbtjyven
Vi bor mittemot en gubbe som har alldeles för mycket tid. Han står på balkongen eller i köksfönstret 24/7 (dygnet runt, inte 24 juli) och glor på en, registrerar vad man än gör när man går utanför dörren. Oavsett tid på dygnet står han där, om han inte är ute med sin stora hund som han inte har någon som helst koll på, men det är en annan historia.
Denna gubbe har under en tid ägnat sig åt att sätta handskrivna lappar på min Volkswagenpärla. Sen vi köpte ny bil har jag, förlåt mig gud, ibland ställt räsergolfen på en gästparkering här nedanför. En gästparkering med 6 platser som a l l t i d står tomma. Detta retar visst gubben som direkt sätter sig ner och komponerar. Han gör alltid likadana lappar, skriver på baksidan av ett kuvert (?) på ungersk-norsk-svenska, hotar med polisen och är mycket otrevligt upprörd över att jag står på hyresrättsföreningens tomma gästparkering ibland. (vi bor i bostadsrättsföreningen i huset mittemot) Visst, jag har gjort fel, men det finns eventuellt värre saker i världen att uppröra sig över och jag visste fan inte att han var dygnetrunt-anställd på Carpark?
Nu har jag sen en månad tillbaka hyrt en parkeringsplats av denna hyresgästförening, då de har många lediga platser tvärtemot vad vår egen förening har. Denna hyrda parkering, som jag betalar 75 bagare/månad för, ligger dock en bit längre bort och inte ens inom Herr Gubbtjyv's spanområde. Laglydig och stolt som jag är går jag och solar mig i glansen av mitt samvete till & från bilen i vetskapen om att kuvert-terrorn nu är över. Men så...idag.
Tror fans arsle inte att jag möts av en lapp på vindrutan!
Gubben har satt ett kuvert på min bil där den står så snällt på sin 75-kronorsplats:
"Nu är det dags att flytta rishögen. Här är Kustbostäders parkering. Annars sörjer? (börjar?) vi bogsera bort. Du har parkerat gratis länge? Annars polisanmäler vi."
Jag vet inte vem dessa "vi" är och vanligtvis skulle jag har bett om ursäkt över att jag finns och att jag står på min hyrda parkering, och att jag är ivägen och att jag gör honom upprörd. Men notera nu noga att "vi" kallar min bil för R I S H Ö G E N. Där går gränsen, där väcker han den björn som sover. Man kallar icke min pärla för rishög, och jag stövlar upp till vår lägenhet, rycker åt mig närmsta kuvert och plitar ner en halv essä. Trycker in hans lapp i mitt gigantiska kuvert och stövlar sen iväg över gatan för att lägga det i hans brevinkast:
Nej jag kan inte fatta mig kort tyvärr. Finns det nåt som heter ofredande? Hoppsan jag svor. Hur översätter man F.Y.I på annat sätt än "för din information"? Och jag tror "glo" är mer norska än "stirra? "Håll dig borta från den och oss!" Ooh scary! Notera även mitt "Med vänlig hälsning" på slutet, kärleksfullt.
Med huvtröjan uppfälld, solbrillorna på och älgkliven på högsta växel går jag bort mot hans trappuppgång på baksidan av huset, för att där upptäcka att han nu står i trappuppgången och stirrar på mig. Gubbtjyven har visst koll åt alla håll samtidigt, och jag viker av lite diskret mot skogen. Ringer K och viskar fram mitt dilemma men fattar snart mod igen (läs: inser att jag inte kan gå omkring planlöst i regnet med ett kuvert i fickan) och styr stegen mot trappuppgången, där han inte längre syns till.
"-Jag ringer om 2 minuter", väser jag och lägger på.
Smyger uppför trappen, fumlar in kuvertet i hans brevinkast och flyr sen ned för trappen som om jag har Döden i hälarna. Vågar inte gå hem utan gömmer mig bakom soprummet och ringer Pipen som skickar en kompis att hämta upp mig med bil. (!)
Åker Dodge Durango 100 meter hem till lägenheten och älgar upp, låser alla dörrar i lägenheten och sätter mig vid datorn och toppandas en stund. Kaxig var ordet, sa Bull.
Och ingen, ingen kan nu komma och säga att jag inte har ett spännande och innehållsrikt liv.
För här i Oxelösund händer det grejer.
Har ni inte hört av mig på ett tag så var det fel brevinkast jag siktade på, eller så har gubbens hundjävel ätit upp mig. Eller så är jag helt enkelt boxerebot.
Don't mess with Texas, det säger jag bara.
/S
Denna gubbe har under en tid ägnat sig åt att sätta handskrivna lappar på min Volkswagenpärla. Sen vi köpte ny bil har jag, förlåt mig gud, ibland ställt räsergolfen på en gästparkering här nedanför. En gästparkering med 6 platser som a l l t i d står tomma. Detta retar visst gubben som direkt sätter sig ner och komponerar. Han gör alltid likadana lappar, skriver på baksidan av ett kuvert (?) på ungersk-norsk-svenska, hotar med polisen och är mycket otrevligt upprörd över att jag står på hyresrättsföreningens tomma gästparkering ibland. (vi bor i bostadsrättsföreningen i huset mittemot) Visst, jag har gjort fel, men det finns eventuellt värre saker i världen att uppröra sig över och jag visste fan inte att han var dygnetrunt-anställd på Carpark?
Nu har jag sen en månad tillbaka hyrt en parkeringsplats av denna hyresgästförening, då de har många lediga platser tvärtemot vad vår egen förening har. Denna hyrda parkering, som jag betalar 75 bagare/månad för, ligger dock en bit längre bort och inte ens inom Herr Gubbtjyv's spanområde. Laglydig och stolt som jag är går jag och solar mig i glansen av mitt samvete till & från bilen i vetskapen om att kuvert-terrorn nu är över. Men så...idag.
Tror fans arsle inte att jag möts av en lapp på vindrutan!
Gubben har satt ett kuvert på min bil där den står så snällt på sin 75-kronorsplats:
"Nu är det dags att flytta rishögen. Här är Kustbostäders parkering. Annars sörjer? (börjar?) vi bogsera bort. Du har parkerat gratis länge? Annars polisanmäler vi."
Jag vet inte vem dessa "vi" är och vanligtvis skulle jag har bett om ursäkt över att jag finns och att jag står på min hyrda parkering, och att jag är ivägen och att jag gör honom upprörd. Men notera nu noga att "vi" kallar min bil för R I S H Ö G E N. Där går gränsen, där väcker han den björn som sover. Man kallar icke min pärla för rishög, och jag stövlar upp till vår lägenhet, rycker åt mig närmsta kuvert och plitar ner en halv essä. Trycker in hans lapp i mitt gigantiska kuvert och stövlar sen iväg över gatan för att lägga det i hans brevinkast:
Nej jag kan inte fatta mig kort tyvärr. Finns det nåt som heter ofredande? Hoppsan jag svor. Hur översätter man F.Y.I på annat sätt än "för din information"? Och jag tror "glo" är mer norska än "stirra? "Håll dig borta från den och oss!" Ooh scary! Notera även mitt "Med vänlig hälsning" på slutet, kärleksfullt.
Med huvtröjan uppfälld, solbrillorna på och älgkliven på högsta växel går jag bort mot hans trappuppgång på baksidan av huset, för att där upptäcka att han nu står i trappuppgången och stirrar på mig. Gubbtjyven har visst koll åt alla håll samtidigt, och jag viker av lite diskret mot skogen. Ringer K och viskar fram mitt dilemma men fattar snart mod igen (läs: inser att jag inte kan gå omkring planlöst i regnet med ett kuvert i fickan) och styr stegen mot trappuppgången, där han inte längre syns till.
"-Jag ringer om 2 minuter", väser jag och lägger på.
Smyger uppför trappen, fumlar in kuvertet i hans brevinkast och flyr sen ned för trappen som om jag har Döden i hälarna. Vågar inte gå hem utan gömmer mig bakom soprummet och ringer Pipen som skickar en kompis att hämta upp mig med bil. (!)
Åker Dodge Durango 100 meter hem till lägenheten och älgar upp, låser alla dörrar i lägenheten och sätter mig vid datorn och toppandas en stund. Kaxig var ordet, sa Bull.
Och ingen, ingen kan nu komma och säga att jag inte har ett spännande och innehållsrikt liv.
För här i Oxelösund händer det grejer.
Har ni inte hört av mig på ett tag så var det fel brevinkast jag siktade på, eller så har gubbens hundjävel ätit upp mig. Eller så är jag helt enkelt boxerebot.
Don't mess with Texas, det säger jag bara.
/S
oh grämelse!
Ja alltså jag har detoxat färdigt nu. Det var en bra grej det där, magen mådde bra, jag var pigg och glad och inte särskilt hungrig och efter att ha återgått till det normala igen har jag tackat nej till skräpmat och godis ett antal gånger.
Det Minimål (medplusmenysmältostoriginaldressing&kålalajt) jag väl klämde i mig tillslut smakade salt, flottigt och rätt äckligt faktiskt. För några dagar sen köpte jag mig en godispåse och drog i mig hela på en gång. Då fick jag hjärtklappning och satt och fnissade för mig själv i en halvtimme, sen somnade jag. Socker är farligt.
Nu känner jag mig utrensad, som ny, och har tydligen börjat skriva med versaler igen.
Idag var jag på möte inför min återgång till verkligheten. Gruppmöte med AF & FK och de pratade rehabersättning och sjukpenning medan jag kvävde små gäspar. En enda gång kände jag att jag hade nåt att säga men när jag test-sa meningen i huvudet så hörde jag att den innehöll ordet "sjukförsäkring" och jag vågade inte säga nåt.
Av samma orsak som jag skämdes arslet av mig på ett bröllop förra helgen där jag försökte vara social och frågade bordsgrannen om han också var från Norrland (det stod så i programmet) men det var han visst inte och han frågade mig vilket nummer jag var (i samma program) och jag sa: -"Schjuttischuu!" - varav halva bordet log lite skevt åt bonnlurken a.k.a jag. Inte ens när jag säger var jag kommer ifrån slipper jag det där jävla sche-ljudet som får mig att känna mig som en idiot. Efter 4 år borde folk ha vant sig, men icke...det flinas ändå.
Nu har jag läst 44 av 47 böcker i Sagan om Isfolket och är lite gråtmild för att de snart är slut. Pipen börjar nog bli lite less på att jag går omkring och kvider "Oh, grämelse!" i tid och otid och dessutom har jag börjat tro på svartänglar, stormdemoner och de fyra elementen så det kanske är lika bra att jag lägger av snart.
På torsdag åker vi norrut i nästan två hela veckor...Oh salighet!
/Sara från Skellefteå
Det Minimål (medplusmenysmältostoriginaldressing&kålalajt) jag väl klämde i mig tillslut smakade salt, flottigt och rätt äckligt faktiskt. För några dagar sen köpte jag mig en godispåse och drog i mig hela på en gång. Då fick jag hjärtklappning och satt och fnissade för mig själv i en halvtimme, sen somnade jag. Socker är farligt.
Nu känner jag mig utrensad, som ny, och har tydligen börjat skriva med versaler igen.
Idag var jag på möte inför min återgång till verkligheten. Gruppmöte med AF & FK och de pratade rehabersättning och sjukpenning medan jag kvävde små gäspar. En enda gång kände jag att jag hade nåt att säga men när jag test-sa meningen i huvudet så hörde jag att den innehöll ordet "sjukförsäkring" och jag vågade inte säga nåt.
Av samma orsak som jag skämdes arslet av mig på ett bröllop förra helgen där jag försökte vara social och frågade bordsgrannen om han också var från Norrland (det stod så i programmet) men det var han visst inte och han frågade mig vilket nummer jag var (i samma program) och jag sa: -"Schjuttischuu!" - varav halva bordet log lite skevt åt bonnlurken a.k.a jag. Inte ens när jag säger var jag kommer ifrån slipper jag det där jävla sche-ljudet som får mig att känna mig som en idiot. Efter 4 år borde folk ha vant sig, men icke...det flinas ändå.
Nu har jag läst 44 av 47 böcker i Sagan om Isfolket och är lite gråtmild för att de snart är slut. Pipen börjar nog bli lite less på att jag går omkring och kvider "Oh, grämelse!" i tid och otid och dessutom har jag börjat tro på svartänglar, stormdemoner och de fyra elementen så det kanske är lika bra att jag lägger av snart.
På torsdag åker vi norrut i nästan två hela veckor...Oh salighet!
/Sara från Skellefteå
den femte dagen
hah, 5 dagar utan socker, salt, vete, mjölk, kött, fisk, ägg eller ens cola light.
jag är bäst.
men jag måste erkänna att jag nog haft stor hjälp av att först ha legat i feber (vatten, tack) och nu har tappat lukt&smaksinne. jag känner liksom ingen skillnad på om jag äter snor vs chokladsås, eller osaltad gröt vs kladdkaka. håller nog ut imorgon också, sen får det vara nog. känner ingen större skillnad i kroppen förutom att magen är både gladare och plattare, och jag ska ändå dra i mig mina methodraine detox i 15 dagar till så då får man fira med taco-sallad.
idag hälsade vi på k+m i nya huset på landet, och som de civiliserade vänner vi är så skulle vi införskaffa en inflyttningspresent. (grattis till villa-vovve-volvo)
hittade fina getingfångare i färgat glas som man fyller med saft och hänger upp på altanen.
jag tog upp en och utbrast lyckligt:
-åh, en sån här fin myggfångare!
alla på affären som inte var norrlänningar glodde på mig. det vill säga alla.
sen fick k+m ett träd också. eller rättare sagt rosor på stam.
så romantiskt att jag nästan lipade på väg till kassan.
och nu har jag inofficiellt flyttat in i deras kök.
okej, jared. nu börjar jag tröttna lite på din sångstil.
visst är det vackert att skrika lite vemodigt i moll....de första 85 gångerna.
och att sen göra en cover av björk's "hunter" bäddar ju för skavsår i öronen. (skrik skrik yl). nej jag får nog inse att jag inte är 17 år längre, jag får ont i huvudet av nymodigheter.
rotade fram det jag själv lyssnade på i den åldern och drog igång popsicle - hey princess.
men nej, jag fick ont i öronen även av gammal skrammelpop.
det bara måste bero på bihålorna, annars är jag förtappad för evigt.
/s - you can stay in under my umbrella ella ella eh eh eh.
jag är bäst.
men jag måste erkänna att jag nog haft stor hjälp av att först ha legat i feber (vatten, tack) och nu har tappat lukt&smaksinne. jag känner liksom ingen skillnad på om jag äter snor vs chokladsås, eller osaltad gröt vs kladdkaka. håller nog ut imorgon också, sen får det vara nog. känner ingen större skillnad i kroppen förutom att magen är både gladare och plattare, och jag ska ändå dra i mig mina methodraine detox i 15 dagar till så då får man fira med taco-sallad.
idag hälsade vi på k+m i nya huset på landet, och som de civiliserade vänner vi är så skulle vi införskaffa en inflyttningspresent. (grattis till villa-vovve-volvo)
hittade fina getingfångare i färgat glas som man fyller med saft och hänger upp på altanen.
jag tog upp en och utbrast lyckligt:
-åh, en sån här fin myggfångare!
alla på affären som inte var norrlänningar glodde på mig. det vill säga alla.
sen fick k+m ett träd också. eller rättare sagt rosor på stam.
så romantiskt att jag nästan lipade på väg till kassan.
och nu har jag inofficiellt flyttat in i deras kök.
okej, jared. nu börjar jag tröttna lite på din sångstil.
visst är det vackert att skrika lite vemodigt i moll....de första 85 gångerna.
och att sen göra en cover av björk's "hunter" bäddar ju för skavsår i öronen. (skrik skrik yl). nej jag får nog inse att jag inte är 17 år längre, jag får ont i huvudet av nymodigheter.
rotade fram det jag själv lyssnade på i den åldern och drog igång popsicle - hey princess.
men nej, jag fick ont i öronen även av gammal skrammelpop.
det bara måste bero på bihålorna, annars är jag förtappad för evigt.
/s - you can stay in under my umbrella ella ella eh eh eh.
helt sjukt x 5
jaha, så typiskt då. när jag hittar ett band som jag verkligen skulle vilja se live så visar det sig att de spelade i sverige för typ en vecka sen. timing så det förslår.
men alltså, läste på lunarstorm att det var några flicksnärtor som fått äran att möta bandet backstage i nån tävling och när jag läser redogörelsen från den ena flickan så funderar jag vart världen är på väg:
"Helt otroligt! Jag har pratat med, kramat å fått en massa autografer av Jared leto och Tomo!!! Tomo va så sjukt snäll, å Jared va så sjukt snygg!!! helt sjukt!!!
Jag fick helt underbara bilder och filmer på dem, jag kan inte annat än att titta på fotona och spela upp filmerna och jag kan inte släppa kameran en sekund!!! Sjukt coola autografer! Och Jared blev skitglad över bilden jag gav honom *^_^*
Sen när vi återkom till signeringen, då fick jag shannons autograf åsså x3 och det bästa var att JARED Å TOMO KOM IHÅG MEJ!!! d va helt underbart!!! Den bästa dagen i mitt liv! A dream come true! Jag saknar faktiskt Jared å Tomo skitmycket! Jag kände mig så varm och lycklig när jag va med dem. Nu har jag satt upp ett nytt mål, att jag ska träffa dem igen!"
ääsch, jag är väl bara avundsjuk. (och har förträngt hur det var att vara 17 år.)
men svenska språket flickor, svenska språket.
jaha, idag är jag på dag 3 av min detox. och tro det eller ej, men det går bra, jag har inte fuskat och inte ens gråtit av matthet eller 'måste-ha-skrääääp'.
inledde första dagen med havgregrynsgröt + linfrö & nötter, sen fortsatte jag dagen med ungefär tusen jordgubbar, ananas, tomater, banan och åt wokade grönsaker med råris till middag. känner ingen större hunger och tycker det gått bra hittills. förutom det lilla bakslaget att jag vaknade på dag 2 med århundradets förkylning. bihålorna håller på att ta kål på mig och jag ligger däckad och dricker örtte till förbannelse. vet inte om det är en ovanligt verksam detox eller om det helt enkelt var min förkylda syster som smittade mig.
jag tänker iallafall fortsätta med mina grönsakswoker, frukter och örttéer, för det här går betydligt lättare än väntat. och bara för att jag skriver som jag just gjorde så fattar jag ju att jag imorgon kommer att få en avgiftnings-psykos deluxe och åka runt runt i max drive-in.
/s - som i suk.
men alltså, läste på lunarstorm att det var några flicksnärtor som fått äran att möta bandet backstage i nån tävling och när jag läser redogörelsen från den ena flickan så funderar jag vart världen är på väg:
"Helt otroligt! Jag har pratat med, kramat å fått en massa autografer av Jared leto och Tomo!!! Tomo va så sjukt snäll, å Jared va så sjukt snygg!!! helt sjukt!!!
Jag fick helt underbara bilder och filmer på dem, jag kan inte annat än att titta på fotona och spela upp filmerna och jag kan inte släppa kameran en sekund!!! Sjukt coola autografer! Och Jared blev skitglad över bilden jag gav honom *^_^*
Sen när vi återkom till signeringen, då fick jag shannons autograf åsså x3 och det bästa var att JARED Å TOMO KOM IHÅG MEJ!!! d va helt underbart!!! Den bästa dagen i mitt liv! A dream come true! Jag saknar faktiskt Jared å Tomo skitmycket! Jag kände mig så varm och lycklig när jag va med dem. Nu har jag satt upp ett nytt mål, att jag ska träffa dem igen!"
ääsch, jag är väl bara avundsjuk. (och har förträngt hur det var att vara 17 år.)
men svenska språket flickor, svenska språket.
jaha, idag är jag på dag 3 av min detox. och tro det eller ej, men det går bra, jag har inte fuskat och inte ens gråtit av matthet eller 'måste-ha-skrääääp'.
inledde första dagen med havgregrynsgröt + linfrö & nötter, sen fortsatte jag dagen med ungefär tusen jordgubbar, ananas, tomater, banan och åt wokade grönsaker med råris till middag. känner ingen större hunger och tycker det gått bra hittills. förutom det lilla bakslaget att jag vaknade på dag 2 med århundradets förkylning. bihålorna håller på att ta kål på mig och jag ligger däckad och dricker örtte till förbannelse. vet inte om det är en ovanligt verksam detox eller om det helt enkelt var min förkylda syster som smittade mig.
jag tänker iallafall fortsätta med mina grönsakswoker, frukter och örttéer, för det här går betydligt lättare än väntat. och bara för att jag skriver som jag just gjorde så fattar jag ju att jag imorgon kommer att få en avgiftnings-psykos deluxe och åka runt runt i max drive-in.
/s - som i suk.
